sv: Shafií lärda om nypåfund (bid¨a)

User avatar
Posts: 801
Joined: 19 Mar 2011, 11:53

sv: Shafií lärda om nypåfund (bid¨a)

Postby nur.nu » 20 Nov 2011, 16:37

Imam al-Nawawi
(d. 676 H. i Nawa nära Damascus)
skriver i "Tahdhib al-Asma wa Lughat" under roten ب ـ د ـ ع :

"Bid3a (med kasra på ba) betyder i Shari3a: att påbörja något nytt somi inte fanns på Profetens (s) tid, och den är uppdelad i fin (hasan) och ful (qabih)."

Sedan citerar han Ulama för honom som delat in bid3a i 5 klasser beroende på dess Shari3i status.

Till förbjuden bid3a räknas olika sekter som avvikit från Islams ´Aqdia (troslära), t.ex:
- al-Qadariyya (en sekt som stod nära Mu3tazia och som förnekade Qadar - tron på Allah's förutbestämmande)
- al-Jabbaariyya (en sekt som förnekade människans fria vilja)
- al-Murji'a
- al-Mujazzima (en sekt som trodde att Allah var en kropp (jasm)
må Allah skydda oss från sådana villfarelser.

Det räknas som påbjuden (wajib) bid3a att ta avstånd från sådana heresier.

Till wajib bid3a räknas även:
- Grammatik (nahw), för att förstå vad Allah tal och Profetens (s) uttalanden, eftersom detta är nödvändigt för att upprätthålla Shari3a.
- Att lära sig ovanliga arabiska ord som förekommer i Koranen och Sunnan.
- Att dokumentera Usul al-Din och Usul al-Fiqh (principerna för Islams troslära och rättslära)

Till rekommenderad (mandub) bid3a räknas:
- Att inrätta gästhus, skolor och välfärdsinrättningar (ihsan) som inte fanns under den första tiden
- Att tala om förfining och renande av själen, om tasawwuf, och konsten att detabattera (jadal)
- Att samlas för att argumentera, förutsatt att man däri söker närmande till Allah.
- Tarawih-bönen

Imam al-Nawawi citerar bl.a. Imam al-Shafi3i's uttalande som berättas av al-Bayhaqi i "Tabaqat al-Shafi3iyya".
[Imam al-Shafi3i nämner som exempel på goda nypåfund, som stämmer öerens med sunnan, Sayyiduna 'Umars införande av Tarawih-bönen, som denne själv kommenterade med orden:
نعمت البدعة هذه - Vilken fin bid3a detta är! ]

Till ogillad (makruh) bid3a räknas:
- Överdådig dekoration av moskéer och Koranböcker

-----
Not:
Detta sätt att resonera är specifikt för Shafi'i-skolans Ulama, men motsvarande principer finns även i Hanafi, Maliki och Hanbali madhhab

----------------------
Sammanställt och översatt av bmk

User avatar
Posts: 801
Joined: 19 Mar 2011, 11:53

Re: sv: Om nypåfund (bid¨a)

Postby nur.nu » 22 Nov 2011, 23:37

Imam al-Shafi3i om Bid3a

Imam al Bayhaqi berättade i Manaqib att al-Shafi'i sade:
"Nypåfund är av två slag:
Den som motsäger Koranen, Sunnan eller muslimska (lärdas) koncensus är en förvrängning, medan ett gott nypåfund inte står i motsättning till dem."

Abu Na'eem berättade från Ibrahim al-Junaid, som sade: Jag hörde al-Shafi'i säga:
Nypåfund är av två slag: lovvärt nypåfund och klandervärt nypåfund.
Allt som motsäger sunnan är klandervärt.

User avatar
Posts: 801
Joined: 19 Mar 2011, 11:53

Re: sv: Om nypåfund (bid¨a)

Postby nur.nu » 22 Nov 2011, 23:38

Habib 'Ali Zain Al 'Abideen al Jifri om Bid´a
Från http://svenskmuslim.se/_forum3/viewtopi ... 7ebc11a4a8
(Nedanstående text är en översättning, för de som kan bra engelska rekommenderas direkt läsa originala texten, lite längre ner. )

Vad gäller bida, hadithen rapporterad av Muslim säger. ”Varje innovation är bida och varje bida, villfarelse, och varje villfarelse leder till Helvetet.” Det är slutgiltigt. Varje påfund, varje bida är villfarelse. Vi kommer inte på tanke att prata om en god innovation. Vem har sagt dessa ord till dig? Någon säger att Profeten salawat sa ”varje”; vi säger, har du förstått skillnaderna mellan den litterära meningen av ordet ”varje” och meningen av ordet som används i Usul (principerna av Islamisk rättslära)? Att hålla fast vid texter utan referenser till Imamers kommentarer är en stor nöd som har drabbat den här Gemenskapen. Påståendet att hålla fast vid och övergivandet av innovation har gjort de upptagna till den graden att det har drivit de från den inre essensen av vägfarande till Allah. Under förhållanden, människan kan bli upptagen för månader, även flera år med en sådan avledning när man vandrar till Allah, med tanke på sådana ting som ”människor av den här och den där sorten är innovatörer… människor av den här och den där sorten är mushriks (de som associerar andra med Allah)... dessa människor är sådana… den och den gruppen är det här.” Han är så upptagen med andra att han inte har för ett tillfälle att reflektera om brister hos sitt eget nafs när det gäller relationen med Allah. Han har inte funderat en enda stund på ödmjukheten och fattigdom i hans tillstånd inför Allah. Han har inte ägnat en enda stund av tanke om att sträva emot lusten hos hans nafs i hans omgivning, ändå är han upptagen med den och den gruppen. Dessa människor har sänkt sig ända till ett och annat… de andra människorna räcker inte till att göra det ena och andra… de här är så och så… de andra är så och så”. Det är som om att Allah har gjort honom till en domare över andra. Om han endast hade resurserna av de orden som människorna med kunskap innan honom. Låt oss för exempel, gå tillbaka till kommentarerna på Al-Bukhari. Vad är de bästa kommentarerna på Al-Bukhari? Fath-ul Bari’, auktoriserad av amir al-mumineen i Hadith, Hafidh Ibn Hajar al-Asqalani som säger att bida kommer under fem regler. Vad är dessa fem regler? Att bida kan vara: obligatorisk, rekommenderad, tillåtet, orekommenderad och förbjuden.
Ett exempel på obligatorisk bida är exempelvis sammanställningar för att motbevisa de som hyser motvilja gentemot Islam, eller de som vill leda Muslimer i villfarelse. En obligatorisk bida är som vad sayyidina Abu Bakr al-Siddiq gjorde genom att sammanställa Koranen. Allahs sändebud salawat gav inte order om sammanställningen av Koranen i en enda kopia, därför när han (Abu Bakr) och Umar konsulterade varandra, de kallade på Zaid och informerade honom om deras önskemål att sammansätta en enda kopia av Koranen. ”Men det här är något som Sändebudet från Allah salawat inte gjorde”, sade Zaid. I andra ord, det var bida för att Allahs Sändebud salawat aldrig gjorde det. Däremot, sayyidina Abu Bakr svarade, ”Men det är gott, O Zaid.” På den tiden flesta av de som memorerade Koranen har dött strävande emot de som hade vänt sina ryggar åt deras religion, och därför de fruktade för Koranen. De fruktade trots faktumet att Allah har garanterat skyddet av Koranen; vilket indikerar att det var fortvarande nödvändigt för de att föra in ett påfund för att skydda den älskade religion av Allah Taala! Argumentet här ljuger inte, faktumet är att förslaget kom från al-Siddiq (den uppriktiga) – så det är inte endast då det var sagt eller för att han var ställföreträdare och därför hade rätten att inviga en sunnah – hellre, argumentet här ligger i Abu Bakrs resonemang när han var tillsagt att det var något som Allahs Sändebud salawat aldrig har gjort. Han sade, ”men det är gott!” Tänk på det, ”men det är gott.” Det är att säga, det finns gott i det, fastän Laggivaren inte har gjort det explicit, kan ändå hittas implicit (underförstådd) i den generella texten.
Låt oss föreställa oss, för exempel, att någon har auktoriserad en sammanställning som nedsvärtar Allahs Sändebud salawat. Sådana verk påverkar människor; därmed det blir obligatorisk att skriva en sammanställning som motbevisar det som har sagts. Även om det här inte tog plats på Allahs Sändebuds tid – avhandlingar var inte sammanställda då – det har blivit obligatoriskt nu.
Sedan finns det bida som är rekommenderad, som bida om att bygga skolor för memorering av Koranen. Har Allahs Sändebud salawat byggt skolor för att möjliggöra memoreringen av Koranen? Har Allahs Sändebud salawat etablerad universiteten för att studera Sharia? Nej, han gjorde inte. Har Allahs Sändebud salawat samlat människor… verkligen, har han samlat Följeslagarna för tarawih eller för att läsa Koranen från början till slutet? Även när sayyidina Umar samlade människor för tjugo rakah (av tarawih) och beskrev det som en ”utmärkt innovation” – samma inställning har majoriteten av lärda – han har inte samlat de för att göra en khatma (en komplett läsning av Koranen), inte heller har han specificerat nätterna av 29: de eller 27: de av månaden Ramadan för att avsluta Koranen. Allt av detta tog inte plats på tiden hos Följeslagarna eller Tabi’een, de är innovationer som har blivit introducerade, men ändå rekommenderade.
Imam al-Shafi’i (Må Allah skänka barmhärtighet över honom) sa, ”Lovvärd innovation är innovation som uppstår från en av principerna i denna religion.” Det är första villkoret vilket måste härledas från en princip av Shariah. Andra villkoret är att det inte ska gå emot någon regel av Allah. Därmed, det ska uppkomma ur en princip (av Shariah) och det ska inte motsätta sig ahkam (regler) av Allah.
Sedan det finns innovation som är förbjuden och vilket Allahs Sändebud förbjöd, det motsätter sig Allahs Sändebuds salawat Shariah och har inget ursprung i principerna av denna religion. Allahs Sändebud salawat sa, ”Jag såg två grupper människorna av Helvetets eldar som brukade införa påfund. Den första bestod av män som piskade människor med gissel som liknar boskapens svansar; medan den andra, bestod av kvinnor som var klädda men ändå nakna, som är benägna till olydnad och som driver andra till olydnad. De kommer inte in i Paradiset, inte heller kommer de njuta av dess doft och sannerligen dess doft kan finnas på så och så avstånd.” Versioner här skiljer sig. Det är ett slags av innovation som Allah Taala har förbjudet i den här religionen, för att hukm av den här religionen är att täcka och dessa kvinnor introducerade ett påfund att avtäcka och därmed har gått emot hukm. Det är på den här principen som Imam Ibn al-Hajar och likaså Imam al-Nawawi, sa i deras kommentar på Muslim att bida (innovation) faller under dessa fem lagar.
I slutsats, det finns litterära innovationer och Shariah innovationer. Termen ”litterär innovation” appliceras på alla innovationer i absoluta termer, därför varje nyhet är innovation. Litterär innovation står inte under dessa fem lagar. Sedan finns det innovation i religionen, som har inget ursprung i Shariah. ”Han som inleder ett nytt påfund, i vår angelägenhet, vad som inte är utav det…” Lärda av Usul har sagt att det uttalandet refererar både till det tydliga och underförstådda (betydelser) av texten. Vad är det som begripet av dessa texter? Vad som är uttryckt tydligt är att, ”Han som inleder ett nytt påfund, i vår angelägenhet, vad som inte är utav det, kommer att ha det avslaget. Vad som är förstått är att vem som än inleder påfund i vår angelägenhet, vad som inte är utav det, kommer att ha det avslaget. Men, han som inleder nya påfund i vad som inte är utav det kommer att ha det avslaget. Det var Imam al-Nawawis förståelse, som också speglas i hans kommentarer på den här Hadith i generella kommentarer på boken av Sahih Muslim. Det var samma uppfattning hos alla ädla föregångare!

Låt oss gå åter till användandet av ordet ”varje”. Litterärt det innebär universellt, men i Shariah det kan vara specifikt, som när Allah Taala sa, ”… kung, som med våld bemäktigade sig alla båtar han kunde få tag i.” [18:79] Hade han i verkligheten bemäktigat sig alla båtar, då al-Khidr skulle inte vara tvungen att skada ett skepp. Om vi skulle ta i åtanke, bruket av ordet ”varje” i den här versen, i universella meningen av ordet och inte i det specifika, så skulle vi ha hoppat i en regel som förbjuder alla världsliga påfund såsom bilar, flygplan, teater osv., för att texten är central på ordet ”varje”. (”Varje påfund är innovation…”) – som att det finns ingen skillnad mellan innovation i religion och innovation i världsliga saker. Däremot om vi tar positionen att specifikation skulle vara tillåten och att det också appliceras på innovation i världsliga saker, då specifikationen är tillåten i den resterande texten, ”… i varje innovation är villfarelse” och därför vad som menas är ond innovation.

Ur "Wayfarers to God" by Habib 'Ali Zain Al 'Abideen al Jifri s. 63
[http://www.guidancemedia.com/news2.php?ann_id=19 - inaktuell länk]

Return to Bid´a | Begreppet nypåfund

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest