sv: Profeten Yunus (Jonas) fred vare med honom / Ibn Kathir

Post Reply
User avatar
nur.nu
Posts: 801
Joined: 19 Mar 2011, 11:53

sv: Profeten Yunus (Jonas) fred vare med honom / Ibn Kathir

Post by nur.nu »

Profeten Yunus (Jonas) - fred vare med honom
Ur Ibn Kathirs "Berättelser om Sändebuden"
Ref: turban.se

Beskrivning av Yunus folk
Yunus a.s. lämnar sitt folk
Folket blir förlåtet
Stormen på havet
Yunus a.s. hoppar in i havet
En stor fisk slukar Yunus a.s.
Allah förlåter Yunus a.s.
Sammanfattning
Yunus folk - förändrat
Profeten Muhammads (s) ord om Yunus a.s.

Instängd under tre mörker, skyllde Yunus a.s. bara på sig själv, och han ropade om Allahs förlåtelse, medveten om att han har syndat mot sin Herre när han lät sin vrede och besvikelse för sitt folks vägran att lyssna på tawhids budskap, ta över och lämna uppdrag som han hade fått från Allah.


Beskrivning av Yunus folk

Profeten Yunus a.s. är känd också som Dhan-Nun. Allah Den Upphöjde sade följande om hans folk:

“Det fanns inte ett enda folk bland dem som Vi straffade i gångna tider, som ångrade sina synder och blev troende och vars tro gagnade dem, utom Jonas folk. När de omvände sig skonade Vi dem från det förnedrande straff i denna värld som väntade dem och Vi lät dem glädjas åt livet ännu en tid.”
(Koranen, X:98)

Nineveh-borna var avgudadyrkare som levde skamlöst. Profeten Yunus a.s. sändes till dem för att lära ut tawhiid, att dyrka endast Allah. Människorna ogillade dock Yunus och att han blandade sig i hur de utförde ibadah och de grälade med honom: “Vi och våra förfäder har dyrkat våra gudar under en lång tid och ingenting ont har drabbat oss.”


Yunus a.s. lämnar sitt folk

Oavsett hur mycket Yunus a.s. försökte att övertyga sitt folk om hur oförståndig deras avgudadyrkan var, och förklara hur goda Allahs lagar är, fortsatte de att ignorera honom. Han varnade dem - om de fortsätter med att öra ibadah till någon annan än Allah, kommer Allah att straffa dem. Istället för att frukta Allah, svarade de till Yunus a.s. att hans ord inte gjorde något intryck på dem. “Må det hända” sade de till honom. Yunus var demoraliserad och medslagen. “Om det är så, lämnar jag er åt ert öde” sade han och lämnade Nineveh i fruktan att Allahs vrede snart skuulle drabba olydiga staden.

“Och minns honom som slukades av en väldig fisk. Han övergav staden i vredesmod och trodde att Vi ingen makt hade över honom.”
(Koranen, XXI:87)


Folket blir fölåtet

Yunus a.s. hann knappt lämna staden, när himmelen började ändra färg och såg ut som om den brann. Folket fylldes med fruktan av den synen. De mindes det fruktansvärda öde som mötte ‘Ad, Thamud och Noahs folk. Skall de bestraffas lika hårt? Tron började tränga in i deras hjärtan, de samlades på berget och började bönfalla Allah om att nåda dem och att förlåta dem. Bergen ekade av deras ångerfulla anrop. Det var en viktig timme, fylld med uppriktig ånger.

Allah lyfte bort Sin vrede och ösade Sin nåd över dem igen. När den hotande stormen lyftes bort, bad de att Yunus a.s. skulle komma tillbaka och visa dem rätta vägen.


Stormen på havet

Under tiden gick Yunus på en liten båt. Båten seglade en hel dag i lugnt väder, med god medvind. Men när natten föll, förändrades havet. Det började storma och det såg ut som om båten skulle gå i bitar. Vågorna var vilda, höga som berg och båten kastades som en leksak på oroliga havet. Vågorna sköljde däcket…

Bakom båten simmade en stor fisk. Allah Den Upphöjde hade beordrat en av de största fiskarna att simma upp till ytan, och han lydde sin Herre. Fisken skyndade sig till havets yta och följde efter båten, eftersom det var Allahs order. Stormen fortsatte med oförändrad styrka och båtkaptenen beordrade besättningen att lätta på lasten. De kastade sitt baggag i havet, men det räckte fortfarande inte, och de beslöt att kasta åtminstone en man från båten för att lätta på lasten.


Yunus a.s. hoppar in i havet

Kaptenen beordrade: Vi skall dra lotto med namn på alla passagerare. Den vars namn dras ut, skall kastas i havet. Yunus a.s. visste att detta var sjömäns tradition vid starkt oväder. Det var en konstig polyteistisk tradition, men den var i bruk vid den tiden. Så började Yunus a.s. plågor.

Han, Allahs Profet, var tvungen att delta i en polyteistisk sed… sjömännen trodde nämligen att havet och vinden hade var sin gud och att de krävde att en man kastas i havet innan de låter båten och besättningen stäva vidare. Yunus deltog ovilligt i lottdragningen. När lotten drogs upp, stod hans namn på den. Yunus.

De visste att han var den mest hederlige bland dem, ville de inte kasta honom till havet och beslöt sig att dra lotten en gång till. Hans namn blev dragen igen. Dragningen upprepades en gång till, och för tredje gången stod det ‘Yunus’ på lappen.

Yunus a.s. förståd att detta var Allahs vilja för att han hade övergivit uppdraget som han hade fått från Allah, utan att ha fått Allahs tillsstånd till att göra det. Saken var klar, och de beslutade att Yunus a.s. skulle kasta sig själv i havet.

Yunus a.s. stod vid båtens kant och tittade på rasande havet. Natten var mörk, utan månsken. Stjärnorna syntes inte bakom den tjocka dimman. Men innan han skulle kastas in i havet, upprepade Yunus a.s. Allahs Namn. Och han hoppade in i vilda havet och försvann under enorma vågor.


En stor fisk slukar Yunus a.s.

Fisken hittade Yunus a.s. när en våg bar honom. Den slukade Yunus a.s. och stängde sina tänder som om de var lås i Yunus fängelse, fiskens mage. Fisken dök ner till havets mörka botten igen. Tre lager av mörker omringade Yunus a.s. det ena efter det andra; mörker av fiskens mage, mörker av havets botten, nattens mörker. Yunus a.s. såg sig själv redan som död, men han insåg snart att han var vid liv, för han kuunde röra på sig. Han visste att han var levande och instängd under tre mörker. Hans mindes Allah och hans hjärta darrade… och han började be:

‘Ingen gudom finns utom Du! Stor är Du i Din härlighet! Jag har i sanning handlat orättfärdigt’.”
(Koranen, XXI:87)

Han fortsatte att be till Allah och upprepade denna du’aa. Fiskar, valar, sjögräs och alla skapelser som bor i havet hörde hans röst när han bad, alla hörde de hur han lovprisade Allah inifrån fiskens mage. Alla dessa skapelser samlades kring fisken och började själva lovprisa Allah, var och en av dem på sitt eget sätt och på sitt eget språk. Fisken själv lovprisade Allah och förstod att den hade svalt en av Allahs Profeter. Därför började den bli rädd; men den sade till själv “Varför skulle jag vara rädd? Allah har beordrat mig att svälja honom.”


Allah förlåter Yunus a.s.

Allah Den Upphöjde såg Yunus a.s. uppriktiga ånger och hörde hans du’aa från fiskens mage, och beordrade fisken att simma upp till ytan igen och hosta Yunus a.a. till en ö. Fisken lydde och simmade långt och hostade Yunus a.s. till en avlägsen ö. Hans kropp var inflamerad av magsyran från fiskens mage, han var sjuk och när solen kom upp, brännde solstrålarna hans infekterade kropp, så att han var på gränsen att skrika av smärtan. Men, han stod ut med smärtan och fortsatte att upprepa sin du’aa till Allah.

Allah Den Upphöjde gav klängväxt som växte tillräckligt högt för att skydda hans kropp från solen, botade Yunus a.s. kropp och förlät honom.

Allah sade till Yunus a.s. att Han sannerligen hade låtit honom stanna kvar i fiskens mage tills Domedagen, om han a.s. inte ångrat sig och gjort uppriktig du’aa till Allah.


Sammanfattning

Allah Den Upphöjde sade:

“Även Jonas var en av Våra budbärare; han flydde som en förrymd slav och gömde sig ombord på ett fullastat skepp. Och så kastade de lott och han förlorade; och de kastade honom i havet och han slukades av en väldig fisk - han hade nämligen begått ett svårt fel. Och hade han inte hört till dem som också i motgångens dagar prisar Gud, skulle han helt säkert ha blivit kvar i dess buk till den Dag då de döda skall återuppväckas. Men Vi lät honom kastas upp ur fiskens buk på en öde strand, sjuk och eländig, och Vi lät en kurbitsplanta växa upp över honom. Så sände Vi honom tillbaka till hans folk, hundra tusen människor eller ännu fler; och de trodde nu på honom och Vi lät dem glädjas åt livet ännu en tid.”
(Koranen, XXXVII:139-148)


Yunus folk - förändrat

Gradvis återfick han styrkan och gick tillbaka till sin hemstad, Nineveh. Han var glatt överraskad över förändringen som hade skett där. Hela staden välkomnade honom. De informerade honom om att de tror på Allah och de bad tillsammans tackbönen till deras Nåderike Herre.


Profeten Muhammads (s) ord om Yunus a.s.

Ibn ‘Abbas, r.a, berättade:
“Profeten Muhammad () sade: ‘Man bör inte säga, jag är bättre än Yunus Ibn Matta.’” (Sahih Bukhari).

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länk:
http://nur.nu/alltomislam/textbox_profe ... urban.html

Post Reply

Return to “Belief in the Prophets | Tron på Profeterna”